Adventbaksamhet
Ser ni den stora bullen mitt på bordet, under handdukarna alltså. Vi gjorde fyra satser med deg, det blev otroligt mycket katter och kransar. Men vi gjorde även marsipanfigurer. Mange visar stolt upp en röd boll som han rullade alldeles själv.

Här ser ni samtliga figurer. Min favorit: Lindas hallon. (längst bort i bild)

Vi har ju en jättefin Pudu hemma hos oss, vi skulle avbilda henne i marsipan, Manges är till vänster och min i mitten. Jag skulle egentligen haft en tävling om vilken som var finast, men jag inser ju att jag kommer att förlora isåfall. Det blir alltså ingen tävling idag.

Det sägs ju att man lär sig något nytt varje dag. Idag har jag fått veta:
Man behöver inte hälla i en halv flaska karamellfärg för att marsipanen ska bli grön. När marsipanen sedan blir rinnande kan man fixa det med mjöl.
Det var nog allt för idag, så skulle jag väl säga något om PokerSM, ja, jag åkte ut. 300 något. Men jag var ju bättre än Sillen och Jonas. Nä jag var ju kanske inte bättre, men jag kom längre. Tack för hjälpen också tomteverkstan.
Cammomill: Big time pennymaker
Ikväll spelar jag PokerSM online. Just nu förbereder jag mig på att vinna närmare en miljon K (kronor). Om (när) jag vinner så ska jag nog investera . Köpa fonder och aktier. Det tror jag är smart.
Jättemärkligt

Gullepynt
God morgon kära läsare, nu är snart helgen här och det innebär bland annat 1:a advent på Söndag. Pynta pynta, gulle gulletomte som ska stå i glaset. Måste fixa mera julpynt. Det ska vara riktigt jävla ordenkligt med julpynt denna julen. Tomtar i alla glasen som ska vara lustiga.
Ps.Jag känner mig lite sorgsen. Igår postade jag ett känslomässigt inlägg om att jag håller på att dööööö. Ingen! Ingen. hör av sig och kollar hur det går. Ds
På lördag sitter vi nervösa framför lottodragningen
Jo men andledningen till att jag dööööör, är att sammanlagt skulle den kosta svindyrt. Jag kan inte titta på andra möbler, för ingen är så snygg som denna. Men vi kan bara inte köpa den. Rasmus sa att vi skulle vänta till Lördag och se om vi inte kunde ta och vinna på lotto. Haha. Sötnos. Haha
Kanske blir det som vanligt när jag vill något så mycket att jag nästan börjar gråta. Jag gör undantag. Det är min regel, om jag vill något så mycket att jag nästan gråter, så får jag, men bara för denna gången.
PAX!!! (fast den som jag vill ha har dubbelhandfat)

Baksamhet
Men i alla fall, så slog det mig plötsligt. Sillen kan ju bli bagare, en liten sockerbagare som bor i staden och bakar kakor mest hela dagen. Han kan baka stora kakor, han kan baka små kakor. Han kan baka några med socker på. Och i hans fönster kan det hänga julgranssaker, hästar, grisar och pepparkakor. Och om man är snäller så kan man få, men om man är sygger så får man gå.
Eller? Fast det skulle ju innebära extremt tidiga morgonar, och min mormor berättade idag att tonåringar måste sova mycket. Men om 10 år eller så kanske? Vad sägs sillen? Sockerbagare?

Grattis Tessan
Tessan är snart färdig med sin utbildning, hon och hennes Patrik håller på att renovera ett hus och flyttar till mysiga Norrahammar i början av nästa år.
Tessan! när vi var på Havets Hus i sommras.

Ja, det finns massa mer att säga om Tessan, hon är en otroligt fin person som är väldigt omtyckt.
Ps. Det var även Tessans (och Nymans) förtjänst att jag och Rasmus träffades. Men det berättar jag om en annan gång.Ds
Jag presenterar....


Ätsamhet

När vi har ätit färdigt så reser vi oss och får syn på detta:

Det var köttfärs, ärtor och mackaroner på hela golvet.
Sötsamhet

Strax ska de tillsammans undersöka vad som finns i lådan. Hehe (Rasmus X- boxkontroller)

Exklusivt: Jag erkänner en grej
Väldigt onödigt och taskigt gjort, men jag blir samtidigt så nöjd. Haha. Jag undrar vad som händer, det är väl inte så att Cosmos nyhetsbrev hamnar i trubbel nu va?
En sak bara....

När vi var mätta så blev vi mätta....
Här ser ni när Mange mäter avståndet till Rasmus. Han passade samtidigt på att killa honom lite bakom parabolen.

Hej hej hejsan
Jag, Rasmus och Lovisa är ute och går. På avstånd ser jag att vi får möte av en kille med barnvagn och hund. Jag börjar låtsasprata med Rasmus, grimarserar mot Lovisa som skrattar. Pulsen rusar. Jag låtsas som att jag har fullt upp. Förbereder mig på vårt möte, och han närmar sig. Han har snabba och bestämda steg. Shit! tänker jag. Hur gör man nu. Jag är ju inte van vid detta. I stan stirrade man ju ner i marken när man mötte någon. Men nu är vi ju i Barnarp. Hmm. Jag studerar Rasmus, för nu kommer han, och det hela är över på någon sekund:
Rasmus: Hej hej! (igenkännande)
Mötet: Hejsan
Jag Säger inget, jag bara observerar. Nu är det över:
Jag: Kännde du honom?
Rasmus: Nej vadå?
Jag: Det verkade så
Rasmus: Men det är så här i Barnarp. Trevligt liksom.
Nu vet jag hur man gör här, man låtsas helt enkelt att man känner personen. "Hej, vi kanske inte känner varandra, men vi bor båda i Barnarp, vi tror båda på Barnarp, vi har båda vinröda overaller. Därför hejar vi glatt och igenkännande, för vårt kära Barnarps skull.
Men vadå?
Min farmor och farfar var här och hälsade på oss lite idag. De är så söta. Värnamo kom på tal:
Farfar: Jag har bott där och Farmor också. Värnamo är inge bra. Jag har fortfarande men därifrån.
Jag: Jaha, vadå?
Farfar: Viftar lite med handen mot Farmor.
Jag: Jaha, träffades ni där eller? hehe
Farfar berättar att han låg inlagd på lasarettet, och att Farmor var hans sjuksköterska . På den vägen var det.......
Det var så fint bara, och ett roligt sätt att träffas på, lite speciellt liksom.
Lur, lurigt, lurigt luras.....
Det värsta var att ordet var återkommande genom hela kapitlet. Jag fick lägga mig ner i soffan och kisa.
Nä, nu ska jag nog ta mig en liten lur, haha
Retsamhet
Rasmus är på väldigt dåligt humör, och andledningen är att han inte lyckas fästa elsladden på undersidan av köks- skåpen.
Hmm tänker jag, hur kan jag göra detta värre för Rasmus. Jo,såhär:
Jag: Rasmus? Jag kan göra det åt dig om du inte klarar av det där enkla.
Rasmus: Tystnad
Jag: För det kan ju inte vara så jävla svårt? Ta i lite bara.
Rasmus: (Tystnad)
Jag: Jaja, säg till om jag ska fixa det åt dig.
Rasmus: Sluta, jag är arg på dig, på riktigt. Jag ska åka och köpa en finare borr sen.
Om jag inte redan har gåt över gränsen(vilket jag har), så gör jag det nu. När jag sjunger en sång (på melodin till Britneys womenizer). Rasmus vill ha en borr aha, den ska vara fin aha, vissa gillar fina borrar aha, det är ju olika vad man gillar aha. En fin liten borr, som är åhh så fin......
Haha, så nu måste jag vara snäll en stund och lyssna på prat om nätverksdragning, parabol och sånt.
Pappa är starkast i världen
Jag vet inte vart jag ska börja, han ser ut såhär:

Jag har alltid varit väldig stolt över min pappa, har alltid sätt upp till honom och jag ber honom ofta om råd över stort och smått. Titta på bilden. Ser ni hur glad han är, han har säker berättat ett roligt skämt precis innan bilden är tagen. Han brukar dra små vitsar då och då (sen skrattar han åt sina egna skämt).
Av pappa har jag exempelvis fått ärva:
Hans humör, vilket innebär att man blir väligt upprörd ibland. hehe.
Det där med att skratta åt sina skämt.
Den sociala biten. Ni vet pinsam tystnad? Det förekommer inte i närheten av pappa.
Praktiska färdigheter, och även styrka.
Bilkörningen, (som jag är bra på. så jag kan omögligt ha fått den av mamma, haha)
Det finns så mycket mer att skriva om pappa, men jag tänker att jag samanfattar lite, annars blir det en bok.
Ps. Pappa har ALDRIG fel.ds
Bloggsamhet
Men nu är jag här och jag måste erkänna en sak. Barnarp är ganska härigt. Det är soft. När man går ut (genom endast en dörr!), så hör man inte bara fågelkvitter, utan även flaxet från flygande fåglar. Titta! säger Lovisa och pekar, och så tittar jag , så säger jag också titta, så tittar vi tillsammans.
Men allt är inte bra. No no. Tidigare idag kämpade jag med att stryka gardiner, jag är väldigt dålig på detta. Men jag kämpade. När jag var färdig så la jag två längder på soffkanten. Stort misstag! För när jag en stund senare gick in för att hämta dem, så hade Rasmus satt sig rakt på gardinerna. Allt var förstört, och jag började gråta.
Så för att hämnas på min Rasmus så ska jag berätta vad han sa för några veckor sedan i parken:
Rasmus: Camme, ska inte ankorna flytta söderut snar?
Jag: Men det gör de ju inte
Rasmsu: ´Men vad gör de när det blir kallt och IS?
Jag hånade honom naturligtvis. Hur fan skulle det gå till, skulle de gå? simma? flyga? Ankorna hade ju inte hunnit till skåne förens våren hade hunnit ikapp och de hade fått vända tillbaka. Haha
Färdigflyttade
