Bloggsamhet

Alltså! Jag förstår verkligen att ni saknar mig och mitt bloggande. Men vi har ju inte fått något internet än. Så det blir lite glesa inlägg i ett par veckor. 
 Men nu är jag här och jag måste erkänna en sak. Barnarp är ganska härigt. Det är soft. När man går ut (genom endast en dörr!), så hör man inte bara fågelkvitter, utan även flaxet från flygande fåglar. Titta! säger Lovisa och pekar, och så tittar jag , så säger jag också titta, så tittar vi tillsammans.
 Men allt är inte bra. No no. Tidigare idag kämpade jag med att stryka gardiner, jag är väldigt dålig på detta. Men jag kämpade. När jag var färdig så la jag två längder på soffkanten. Stort misstag! För när jag en stund senare gick in för att hämta dem, så hade Rasmus satt sig rakt på gardinerna. Allt var förstört, och jag började gråta. 
  Så för att hämnas på min Rasmus så ska jag berätta vad han sa för några veckor sedan i parken:
Rasmus: Camme, ska inte ankorna flytta söderut snar?
Jag: Men det gör de ju inte
Rasmsu: ´Men vad gör de när det blir kallt och IS?
  Jag hånade honom naturligtvis. Hur fan skulle det gå till, skulle de gå? simma? flyga? Ankorna hade ju inte hunnit till skåne förens våren hade hunnit ikapp och de hade fått vända tillbaka. Haha

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0