Adventbaksamhet

Jäklar vad det bakas hemma hos Camme! kanske ni tänker. Och, svar: ja. Frysen är nu full med lussekatter. Idag bakade vi tillsammans med Mange och Linda.

Ser ni den stora bullen mitt på bordet, under handdukarna alltså. Vi gjorde fyra satser med deg, det blev otroligt mycket katter och kransar. Men vi gjorde även marsipanfigurer. Mange visar stolt upp en röd boll som han rullade alldeles själv.  

Här ser ni samtliga figurer. Min favorit: Lindas hallon. (längst bort i bild)

Vi har ju en jättefin Pudu hemma hos oss, vi skulle avbilda henne i marsipan, Manges är till vänster och min i mitten. Jag skulle egentligen haft en tävling om vilken som var finast, men jag inser ju att jag kommer att förlora isåfall. Det blir alltså ingen tävling idag.


Det sägs ju att man lär sig något nytt varje dag. Idag har jag fått veta:
Man behöver inte hälla i en halv flaska karamellfärg för att marsipanen ska bli grön. När marsipanen sedan blir rinnande kan man fixa det med mjöl.

Det var nog allt för idag, så skulle jag väl säga något om PokerSM, ja, jag åkte ut. 300 något. Men jag var ju bättre än Sillen och Jonas. Nä jag var ju kanske inte bättre, men jag kom längre. Tack för hjälpen också tomteverkstan.





Cammomill: Big time pennymaker

Ser ni till höger att det finns en liten ikon där det står 3127. Så mycket är min blogg värd. Mer än Tomteverkstan bland annat. Summan ökar hela tiden. Vad härligt det känns att vara proffsbloggare. Ville bara säga det.
 Ikväll spelar jag PokerSM online. Just nu förbereder jag mig på att vinna närmare en miljon K (kronor). Om (när)  jag vinner så ska jag nog investera . Köpa fonder och aktier. Det tror jag är smart.

Jättemärkligt

Visste ni att det finns jättar på riktigt? Nej, det visste inte jag heller innan. Men så fick jag se en artikel på text- tv: 9000 ska bort från ståljätte. Jaha tänkte jag, så det stämmer alltså. Jättar finns på riktigt. Det konstiga är ju att i artiklen så framstår det som något negativt för dessa 9000 personer. Jag tycker att det verkar som en positiv sak att komma iväg från den otäcka jätten i stål. De kanske har drabbats av stockholmsyndromet. Sen undrar jag vad jätten ska göra nu. Vad gör en ensam jätte? Någon som vet? Vad gjorde jätten Vist egentligen? Märkligt.

Gullepynt

God morgon kära läsare, nu är snart helgen här och det innebär bland annat 1:a advent på Söndag. Pynta pynta, gulle gulletomte som ska stå i glaset. Måste fixa mera julpynt. Det ska vara riktigt jävla ordenkligt med julpynt denna julen. Tomtar i alla glasen som ska vara lustiga.

Ps.Jag känner mig lite sorgsen. Igår postade jag ett känslomässigt inlägg om att jag håller på att dööööö. Ingen! Ingen. hör av sig och kollar hur det går. Ds
 


På lördag sitter vi nervösa framför lottodragningen

Jag döööör. Och andledningen är ett besök i en badrumsaffär idag. Vi planerar ju att renovera vårt badrum. Så en helt vanlig strosa-runt-och-titta-på-badrumsmöbler-tur förvandlades till....ja, jag kan inte ens sätta ord på det. Vi hittade en sjukligt snygg möbel. Alltså ooootroligt snygg. Jag vågar inte säga hur den ser ut för jag vill inte att någon snor min idé. Eller? jag kanske skulle paxa? Äh, jag kan inte bestämma mig när min hjärna är förvirrad (annars funkar den fint, tack).
  Jo men andledningen till att jag dööööör, är att sammanlagt skulle den kosta svindyrt. Jag kan inte titta på andra möbler, för ingen är så snygg som denna. Men vi kan bara inte köpa den. Rasmus sa att vi skulle vänta till Lördag och se om vi inte kunde ta och vinna på lotto. Haha. Sötnos. Haha
 Kanske blir det som vanligt när jag vill något så mycket att jag nästan börjar gråta. Jag gör undantag. Det är min regel, om jag vill något så mycket att jag nästan gråter, så får jag, men bara för denna gången.

PAX!!! (fast den som jag vill ha har dubbelhandfat)
 Joy Kommod 140 Gjutmarmor Komplett

Baksamhet

Idag har jag och Sillen bakat lussekattar, visst är de fina? Det är Sillen som har format alla lussekatterna. Förutom kransen, den gjorde jag.
 Men i alla fall, så slog det mig plötsligt. Sillen kan ju bli bagare, en liten sockerbagare som bor i staden och bakar kakor mest hela dagen. Han kan baka stora kakor, han kan baka små kakor. Han kan baka några med socker på. Och i hans fönster kan det hänga julgranssaker, hästar, grisar och pepparkakor. Och om man är snäller så kan man få, men om man är sygger så får man gå.
 Eller? Fast det skulle ju innebära extremt tidiga morgonar, och min mormor berättade idag att tonåringar måste sova mycket. Men om 10 år eller så kanske? Vad sägs sillen? Sockerbagare?

Grattis Tessan

Idag fyller min fina Tessan 23 år. Så jag tänkte berätta lite om henne. Jag och Tessan träffades när jag började spela handboll. Det kändes självklart på något vis att vi skulle bli vänner. Det är väldigt lätt att tycka om Tessan, och hon är verkligen en bra kompis. Min bästa vän. Tessan är väldigt rolig men framförallt spontan. Haha. Hon pratar först och tänker sen, det gör att det alltid blir lite extra spännande att umgås med Tessan för man vet aldrig riktigt vad som kommer att hända. Det går att prata med henne om allt, även om hon mest gillar att prata om det heta ämnet sex (resultatet är att hon vet många detaljer om andras sexuella erfarenheter).  Hehe. 
  Tessan är snart färdig med sin utbildning, hon och hennes Patrik håller på att renovera ett hus och flyttar till mysiga Norrahammar i början av nästa år.

Tessan! när vi var på Havets Hus i sommras.

Ja, det finns massa mer att säga om Tessan, hon är en otroligt fin person som är väldigt omtyckt.

Ps. Det var även Tessans (och Nymans) förtjänst att jag och Rasmus träffades. Men det berättar jag om en annan gång.Ds



Jag presenterar....

.....tomtemor i skogen by camme. Alla kreatörer döper nämligen sin konst. Så om ni har undrat varför jag inte bloggade igår så är förklaringen här nedan. Jag tycker själv att det blev bra.


Ätsamhet

Idag var första gången Lovisa fick testa mackaroner, och hon älskade mackaoner. Hon bara vräkte i sig mat. "Nam nam" lät det. Vi var stolta att våran lilla tjej åt så duktigt alldeles själv.

När vi har ätit färdigt så reser vi oss och får syn på detta:

Det var köttfärs, ärtor och mackaroner på hela golvet.

Sötsamhet

Innan har Lovisa och Nippe vart lite smårädda för varandra. Ja, eller det är mest Lovisa som har varit rädd. Nippe har sprungit över Lovisa. Men inte nu längre. Nu är de kompisar. Lovisa kastade till och med bollen till Nippe innan.


Strax ska de tillsammans undersöka vad som finns i lådan. Hehe (Rasmus X- boxkontroller)

Exklusivt: Jag erkänner en grej

Jag ska berätta en grej. En liten hemlis som jag brukar syssla med ibland. Har ni hotmail? I så fall vet nu att det finns en speciell inkorg för spam. I bland hamnar det mail där som inte är spam. Det brukar vara nyhetsbrevet från Cosmo, och från något som heter Dagens PS. Så när jag går in på min skräppost- inkorg och ser att dessa mail har kommit fel så tänker jag, haha nu jäklar ska de få. Jag markerar mailen och trycker på: Rapportera nätfiske. 
 Väldigt onödigt och taskigt gjort, men jag blir samtidigt så nöjd. Haha. Jag undrar vad som händer, det är väl inte så att Cosmos nyhetsbrev hamnar i trubbel nu va? 
 

En sak bara....

Angående mitt förra inlägg. Jämför öronen. Ha ha ha


När vi var mätta så blev vi mätta....

Igår kväll var Mange och Linda här och sällskapade. Vi käkade lite mat och betedde oss allmänt vuxna. Plötsligt hände något, Mange hittade ett måttband. Oj oj vad det mättes. "Jag får mäta nu", sa Rasmus. "Jag vill se hur långt bordet är" ropade Linda. Själv ville jag mäta hur långt det var mellan mig och Rasmus för tillfället. Vi pratde om mannen med 33 cm lång penis, "helt sinnes, hur kul kan det vara?" sa vi.  Jag undrar vem som har världens minsta penis. Kanske någon läsare kan hjälpa mig med den informationen? Jag chansade på 4 cm igår. Visste ni förresten att foten är exakt lika lång som din underarm. Kolla själv så får du se. En annan het information är att Rasmus öron är 8 cm långa, och Manges är 6 cm.

Här ser ni när Mange mäter avståndet till Rasmus. Han passade samtidigt på att killa honom lite bakom parabolen.

Hej hej hejsan

Jag, Rasmus och Lovisa är ute och går. På avstånd ser jag att vi får möte av en kille med barnvagn och hund. Jag börjar låtsasprata med Rasmus, grimarserar mot Lovisa som skrattar. Pulsen rusar. Jag låtsas som att jag har fullt upp. Förbereder mig på vårt möte, och han närmar sig. Han har snabba och bestämda steg. Shit! tänker jag. Hur gör man nu. Jag är ju inte van vid detta. I stan stirrade man ju ner i marken när man mötte någon. Men nu är vi ju i Barnarp. Hmm. Jag studerar Rasmus, för nu kommer han, och det hela är över på någon sekund:
Rasmus: Hej hej! (igenkännande)
Mötet: Hejsan

Jag Säger inget, jag bara observerar. Nu är det över:
Jag: Kännde du honom?
Rasmus: Nej vadå?
Jag: Det verkade så
Rasmus: Men det är så här i Barnarp. Trevligt liksom.

Nu vet jag hur man gör här, man låtsas helt enkelt att man känner personen. "Hej, vi kanske inte känner varandra, men vi bor båda i Barnarp, vi tror båda på Barnarp, vi har båda vinröda overaller. Därför hejar vi glatt och igenkännande, för vårt kära Barnarps skull.


Men vadå?

Jag gillar Barnarp, och jag är glad för att vi bor här. Så, inte ett ord till om det.
 Min farmor och farfar var här och hälsade på oss lite idag. De är så söta. Värnamo kom på tal:
Farfar: Jag har bott där och Farmor också. Värnamo är inge bra. Jag har fortfarande men därifrån.
Jag: Jaha, vadå?
Farfar: Viftar lite med handen mot Farmor.
Jag: Jaha, träffades ni där eller? hehe
Farfar berättar att han låg inlagd på lasarettet, och att Farmor var hans sjuksköterska . På den vägen var det.......

Det var så fint bara, och ett roligt sätt att träffas på, lite speciellt liksom.

Lur, lurigt, lurigt luras.....

Jag satt och läste lite i en bok igår. Det var en seriös bok. Där satt jag, fokuserad på boken och läste med inlevelse. Helt plötsligt så avbryts jag. Vad hade hänt? Jo, jag hade krockat med ett ord, jag kom helt av mig när jag läste eftermiddagslur. Som jag skrattade, jag satt där själv i soffan och fnissade. Rasmus jobbade och Lovisa sov. Jag kunde inte dela med mig av min glädje så jag fick hantera den själv. Det kändes som att jag skulle explodera. Jag försökte trycka tillbaka skrattet, men då fick jag ont i käken och magen. Det tog en bra stund innan jag kunde förtsätta läsa igen.
 Det värsta var att ordet var återkommande genom hela kapitlet. Jag fick lägga mig ner i soffan och kisa.

Nä, nu ska jag nog ta mig en liten lur, haha

Retsamhet

Jag är väldigt bra på att retas. Exempel här:
Rasmus är på väldigt dåligt humör, och andledningen är att han inte lyckas fästa elsladden på undersidan av köks- skåpen.
Hmm tänker jag, hur kan jag göra detta värre för Rasmus. Jo,såhär:

Jag: Rasmus? Jag kan göra det åt dig om du inte klarar av det där enkla.
Rasmus: Tystnad
Jag: För det kan ju inte vara så jävla svårt? Ta i lite bara.
Rasmus: (Tystnad)
Jag: Jaja, säg till om jag ska fixa det åt dig.
Rasmus: Sluta, jag är arg på dig, på riktigt. Jag ska åka och köpa en finare borr sen.
 Om jag inte redan har gåt över gränsen(vilket jag har), så gör jag det nu. När jag sjunger en sång (på melodin till Britneys womenizer).
Rasmus vill ha en borr aha, den ska vara fin aha, vissa gillar fina borrar aha, det är ju olika vad man gillar aha. En fin liten borr, som är åhh så fin......

Haha, så nu måste jag vara snäll en stund och lyssna på prat om nätverksdragning, parabol och sånt.

Pappa är starkast i världen

Idag är det ju fars dag. Så jag tänkte passa på att skriva några rader om min egen pappa som är världens bästa. Ja, eller inte alldeles egen, jag delar med mina två syskon Linda och Mattias.
  Jag vet inte vart jag ska börja, han ser ut såhär:

Jag har alltid varit väldig stolt över min pappa, har alltid sätt upp till honom och jag ber honom ofta om råd över stort och smått. Titta på bilden. Ser ni hur glad han är, han har säker berättat ett roligt skämt precis innan bilden är tagen. Han brukar dra små vitsar då och då (sen skrattar han åt sina egna skämt).
 Av pappa har jag exempelvis fått ärva:
Hans humör, vilket innebär att man blir väligt upprörd ibland. hehe.
Det där med att skratta åt sina skämt.
Den sociala biten. Ni vet pinsam tystnad? Det förekommer inte i närheten av pappa.
Praktiska färdigheter, och även styrka.
Bilkörningen, (som jag är bra på. så jag kan omögligt ha fått den av mamma, haha)

Det finns så mycket mer att skriva om pappa, men jag tänker att jag samanfattar lite, annars blir det en bok.

Ps. Pappa har ALDRIG fel.ds

Bloggsamhet

Alltså! Jag förstår verkligen att ni saknar mig och mitt bloggande. Men vi har ju inte fått något internet än. Så det blir lite glesa inlägg i ett par veckor. 
 Men nu är jag här och jag måste erkänna en sak. Barnarp är ganska härigt. Det är soft. När man går ut (genom endast en dörr!), så hör man inte bara fågelkvitter, utan även flaxet från flygande fåglar. Titta! säger Lovisa och pekar, och så tittar jag , så säger jag också titta, så tittar vi tillsammans.
 Men allt är inte bra. No no. Tidigare idag kämpade jag med att stryka gardiner, jag är väldigt dålig på detta. Men jag kämpade. När jag var färdig så la jag två längder på soffkanten. Stort misstag! För när jag en stund senare gick in för att hämta dem, så hade Rasmus satt sig rakt på gardinerna. Allt var förstört, och jag började gråta. 
  Så för att hämnas på min Rasmus så ska jag berätta vad han sa för några veckor sedan i parken:
Rasmus: Camme, ska inte ankorna flytta söderut snar?
Jag: Men det gör de ju inte
Rasmsu: ´Men vad gör de när det blir kallt och IS?
  Jag hånade honom naturligtvis. Hur fan skulle det gå till, skulle de gå? simma? flyga? Ankorna hade ju inte hunnit till skåne förens våren hade hunnit ikapp och de hade fått vända tillbaka. Haha

Färdigflyttade

Flytten är färdig, Nu har vi bara massa att packa upp kvar. Skit i det. jag ville visa Lovisas inflyttningspresent (från sin Farmor). En egen fotölj i henner storlek. Hon har till och med en fotpall.

RSS 2.0