Camme

Nä, jag har inte bloggat på 3 dagar nu. Men så har jag ju haft annat att göra. Jag kommer antagligen att uppdatera oftare från och med idag.
 Rasmus är sjuk idag, så väldigt sjuk, så sjuk som bara killar kan bli. Han kräks, så jag måste tycka lite synd om honom iallafall.
 Jag var och handlade lite på willys innan. När jag kommer fram till hyllan med barnmat så ser jag en man. Han är runt 50 år. Han pratar i telefon och ser lite förvirrad ut. Han får syn på mig. Äh, säger han i telefonen, jag letar lite till.
Så kommer han fram:
Mannen: Hej
Jag: Hej
Mannen: Vet du vart det finns Katrinplommonpurè?
Jag: (Självklart vet jag det) Jag visar mannen vart de finns.
Mannen: Jo, ja, det är ju ett barnbarn.
Jag: Jaa, jag förstår. Det är ju inte så lätt, på din tid åt man väl blåbär och tuggade kåda?

Jag ångar mig i samma sekund som jag sa det där sista. Mannen verkar inte fatta skämtet. han mumlar nervöst, jag kan inte ursklija ord.
Jag vänder mig om och går därifrån. Helvete